I en hektisk värld där krav och förväntningar ständigt tynger oss, är det lätt att förlora sig själv i stress och självkritik. Vi ställer ofta orimliga krav på oss själva och dömer oss själva när vi inte lever upp till dem. Men vad om jag berättar för dig att du inte behöver vara perfekt, och att det faktiskt inte är möjligt? Vad om jag säger att du har kraften att förändras, att lära dig och att växa, oavsett dina omständigheter? I den här artikeln kommer vi att utforska kraften i mindfulness och vänlighet och hur de kan transformera ditt liv.

Inledning till mindfulness
Min resa in i mindfulness var oväntad och började när jag var 17 år. Jag hade precis genomgått en ryggradsfusionsoperation där en metallstång sattes in i min ryggrad. Jag gick från att vara en frisk och aktiv tonåring till att ligga i en sjukhussäng, oförmögen att gå. Under många månader av rehabilitering försökte jag klura ut hur jag skulle leva i den här kroppen som inte längre kunde göra vad den brukade. Den fysiska smärtan var svår, men ännu värre var rädslan och ensamheten. Jag hade helt enkelt inte verktygen att hantera detta. Så jag började söka efter något som kunde hjälpa mig, och till slut ledde den sökningen mig till ett kloster i Thailand för min första meditationsretreat.
Utforskning av mindfulness
I klostret möttes jag av munkar som inte talade mycket engelska, och jag kunde inte prata något thai. Men jag förstod att mindfulness hade något att göra med att vara närvarande i nuet. Min enda instruktion var att känna andetaget gå in och ut genom näsan.

Så jag började: ett andetag, två andetag – mitt sinne vandrade iväg; jag förde tillbaka det. Ett andetag, två andetag, det vandrade igen, drogs in i det förflutna eller försvann i framtiden, och oavsett hur mycket jag försökte kunde jag helt enkelt inte förbli närvarande. Detta var frustrerande eftersom jag trodde att meditation skulle kännas så här, men istället kändes det mer som så här.
Utmaningen med att vara närvarande
Att vara närvarande är inte så enkelt. Faktum är att om du har lyssnat på mig i cirka tre minuter, har du förmodligen märkt att ditt sinne har vandrat iväg. Alla våra sinnen vandrar. Enligt forskning från Harvard vandrar sinnet i genomsnitt 47 procent av tiden. 47 procent. Det är nästan hälften av våra liv som vi går miste om, som vi inte är här. Så en del av mindfulness handlar helt enkelt om att träna sinnet i hur man är här, där vi redan är.

Så, just nu, låt oss öva tillsammans. Låt dina ögon stängas och känn bara dina fötter på golvet. Rör på tårna och känn din hela kropp sitta här. Slappna av i ansiktet, slappna av i käken, och märk att du andas. Känn andetaget när det naturligt flödar in och ut ur kroppen. Bara vara här. Och när du är redo, ta en djupare andetag, in och ut, och låt ögonen öppnas.
Utmaningen med att döma sig själv
Svårigheter i Klostret
Tillbaka på klostret försökte jag verkligen att bara vara närvarande. Men hur mycket jag än försökte, fortsatte mitt sinne att vandra iväg. Vid det här laget började jag verkligen att döma mig själv: “Vad är fel på dig? Du är dålig på det här.” “Varför är du ens här? Du är en bluff.” Och sedan började jag inte bara döma mig själv, jag började döma alla, till och med munkarna: “Varför sitter de bara här? Borde de inte göra något?”
Vänlighet och Förändring
Tack och lov kom en munk från London, som talade engelska, och när jag delade med mig av mina problem, tittade han på mig och sa, “Åh kära, du övar inte mindfulness, du övar dom, otålighet, frustration.” Och sedan sa han fem ord som aldrig har lämnat mig: “Det du övar blir starkare.” Det vi övar blir starkare. Vi vet nu detta med neuroplasticitet. Våra upprepade erfarenheter formar vår hjärna. Vi kan faktiskt forma och stärka våra synaptiska kopplingar, baserat på upprepad träning. Till exempel, i den berömda studien av London-taxichaufförer, är den delen av hjärnan som ansvarar för visuell rumslig kartläggning större och starkare. De har tränat på att navigera de 25 000 gatorna i London hela dagen. När du tittar på hjärnorna hos meditatorer, växer områdena som är relaterade till uppmärksamhet, lärande och medkänsla större och starkare. Det kallas kortikal förtjockning: tillväxten av nya nervceller som svar på upprepade träningar. Det vi tränar blir starkare.

Nyckelpunkter att komma ihåg
- Mindfulness är förmågan att vara närvarande i nuet och det handlar inte bara om uppmärksamhet utan även om vänlig uppmärksamhet.
- Skam och självkritik är vanliga, men ineffektiva sätt att försöka förändras. De stänger ner hjärnans lärandecentra och hindrar verklig transformation.
- Vänlighet gentemot dig själv är avgörande för förändring. Det ger modet att konfrontera svåra känslor och ger de resurser som behövs för att förändras.
- En enkel övning med vänlig uppmärksamhet, som att säga “God morgon. Jag älskar dig” till dig själv varje dag, kan vara ett kraftfullt verktyg för att odla självkärlek och självacceptans.
Avslutande tankar
Slutligen är det viktigt att komma ihåg att du inte behöver vara perfekt. Du är mänsklig, och det är helt normalt att kämpa med självkritik och skam. Men du har också kraften att förändras och växa genom mindfulness och vänlighet gentemot dig själv. Genom att öva vänlig uppmärksamhet kan du skapa en väg till självkärlek och självacceptans som kommer att förändra ditt liv på sätt du kanske aldrig trodde var möjligt. Så kom ihåg att öva vänlighet gentemot dig själv varje dag, för det du övar blir starkare, och du förtjänar kärlek och acceptans, precis som alla andra.